Och jag hoppas verkligen att det blir ett vanligt!
Håll tummarna!
Hon är ju egentligen inte i vägen på nått vis, det är bara mitt (dåliga)samvete som gnager för att jag inte kan ta henne på några ordentliga promenader under arbetstiden.
Men hon klagar inte och det gör inte C heller, eftersom dom gillar varandra!
Idag har jag återigen ringt och pratat med min pappa, som tack & lov låter piggare och piggare för varje dag som går!
Han är fortfarande inlagd på Falu Lasarett och har inte börjat äta ordentligt än, men när han gjort det så hoppas vi att han kan få bli utskriven och hemskickad.
Vilken pärs..
Och återigen, det är ju inte ens jag som har varit sjuk, men att stå på sidan om och se på är verkligen inte skoj.
Inte någonstans.
Ha en fortsatt bra torsdag allihopa!
Var rädda om varandra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar