Nyårsafton 2012
Det är intressant och se hur det faktiskt blev.
Jag har i ALLA år, som jag varit ensam haft det jobbigt under den här tiden på året.
Av olika anledningar.
Att mina barn inte fick lika dyra och lika många julklappar som "alla andra", att dom fick växa upp utan sin pappa och att jag alltid kände att jag inte räckte till.
På nyårsaftonen, som ofta spenderades i en viss stor lokal i Uppsala tillsammans med 5-6000 andra människor och ÄNDÅ kunde man känna sig så fruktansvärt ensam.
I alla dessa år har min önskan och min bön alltid varit att: Nästa år, då minsann kommer det förhoppningsvis att se annorlunda ut..!
Och kan ni tänka er... Dom senaste åren har det ju sett annorlunda ut.
För det mesta för att jag jobbat under nyår och sluppit att tänka på ensamheten över huvud taget..
Förra året var jag på väg att förändra livet, men sjönk ner i en depression istället..
Men hoppet hade jag ändå under nyåret, och jag tror minsann att det var det som räknades!
ALLA ETT GOTT NYTT 2014!
Kan ni tänka er, jag tror att 2014 kommer att bli ett ÄNNU bättre, roligare, spännande och händelserikt år än vad det här året har varit..
Och då har det som ni vet varit ett fantastiskt år! (tillslut!)
