Vad?
Jo, att det är över nu.
Jag är inte längre hemma när jag är hemma.
Det kändes i hela kroppen.
Min själ finns i Valbo.
Jag har alltid varit sån.
Att jag vet när det är klart eller slut, kalla det vad ni vill.
Men känslan blir så stark när den väl kommer.
Tårarna likaså.
Beslut som ska tas, kartonger som ska packas, möbler som ska behållas eller säljas, bäras och transporteras i tio mil.
Abonnemang som ska sägas upp, nycklar som ska hittas och sen tusen vuxenbeslut till som ska tas.
Tack gode Gud att Jörgen vill ha mig här och ha mig trots alla mina hjärnspöken och tårar.
Idag flyttade Phoebe & Cilla hit!
Det har gått över förväntan även om bilresan hit gick i jamandes tecken i en timme, så har dom båda två funnit sig tillrätta!
Fridens Liljor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar