Har stått på schemat idag.
Phoebe han håller sig borta, när jag inte är hemma, men det som är "konstigt" är att så fort jag öppnar balkongdörren så kommer han!
Varje gång!!
Även om jag trivs väldigt bra i Uppsala och speciellt i min lägenhet och med min stil som jag äntligen har "hittat", så längtar jag tillbaka till Valbo!
Hur det kan bli va'..!?
Bra blir det nog tillslut, hoppas jag!
Tacksam för det jag har och det nya jag har fått i mitt liv!
Klart att det finns saker som inte är okej..
Ni som vet ni vet.
Mina tårar och mina envisa hjärnspöken dom finns fortfarande kvar, men jag gör om än, små framsteg hela tiden..
Ett steg i taget, sakta men säkert..!
Tack älskade Jörgen för att du både ser och orkar med mig och att du hela tiden försöker förstå mig..
Jag älskar dig!
Fridens Liljor!
"Home is where the heart is" heter det ju.
SvaraRaderaHjarn spoken de kan vara valdigt envisa och ett steg framat aven ett litet ett ar ju jattebra!!
Nar mina hjarnspoken borjar busa sa tar jag fram Serenity prayer:
God, grant me the serenity to accept the things I cannot change,
the courage to change the things I can,
and wisdom to know the difference.
Den brukar alltid hjalpa mig, speciellt om man verkligen tanker vad den betyder.
Jag laser alltid dina inlagg har, kommenterar inte varje gang, men laser det gor jag.
Kram!