fredag 19 februari 2016

En bra men..

..jobbig dag!









Så sorgligt och ledsam att aldrig mera få höra Alvar prata sin uppländska och allt roligt och finurligt han hade att berätta.

Han påminde så mycket om min morfar.. Samma humor och lika kärleksfull.

Hans ord för några år sedan när vi var på deras systers begravning har ekat i mitt inre
-Nästa gång är det min tur..

Jag har gråtit mycket.

Men ändå tacksam.

Tacksam för dom tröstande händerna på min rygg i kyrkan och händerna som hölls som tröst.

Tacksam för kramarna och kontakten med släkten som oftast bara träffas vid dom här tillfällena.

Tack också för era cyberkramar!

Fridens Liljor!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar